Chicago

Chicago idag

Inom en radie av 800 km från Chicago bor så mycket som en tredjedel av USAs befolkning. Ca 8 miljoner människor bor i Chicagoland, som tävlar med Los Angeles om att vara USAs största stad efter New York.

Staden är centrum i ett rikt förgrenat näringsliv med livsmedel och verkstadsindustri som två vitala sektorer. Dessutom är Chicago ett viktigt center för bankväsendet med upp mot ett sextiotal utländska banker representerade. Livet i Chicago är koncentrerat kring två centra i innerstan. Det ena är the Loop med State Street som den livligasste gatan och det andra är kvartern kring Michigan Avenue, från Chicago River och norrut mot Oak Street.

The Loop kallas affärs- och finansdistriktet som omsluts av järnvägen för pendeltåg,the elevated railway. "The El" är dragen på höga ben i en ögla runt dessa koncentrerade kvarter innan den viker av mot förorterna. Inom loopen hittar man många av de mera omtalade skyskraporna och här finns också flera av Chicagos förnämsta kulturella institutioner som Orchestra Hall, the Civic Opera House, the Chicago Library Cultural Center och Chicago Theater.

Lite Chicagohistoria

De första vita som besökte trakten där Chicago ligger var troligtvis fransmännen Louis Joliet och fader Jacques Marquette som färdades genom området 1673. Man anser att Chicago grundades 1795 då vita slog sig ner vid Chicagoflodens mynning i Lake Michigan och byggde några år därefter försvarsanläggningen Fort Dearborn. Idag sträcker sig Chicago 45 km längs stranden av Lake Michigan.

Chicago är en ung stad. Så sent som i början av 1830-talet bodde här endast omkring 100 personer. Vilhelm Moberg beskriver 1850-talets Chicago som en sumphåla och en blåshåla utan ordentliga gator. Husen var av trä, gråa och omålade då färgen blåste av väggarna. (Chicago kallas också för the Windy City). Hela stan luktade sump och dy och det var gott om ormar och kryp. Man trodde allmänt att människor skulle fly Chicago för gott och att stan skulle avfolkas. Istället växte den rasande snabbt och utvecklades till centrum för köttförädling med stora slakterier och spannmålsdistribution över de Stora sjöarna. 1848 var the Illinois and Michigan Canal klar och 1857 kom järnvägen från New York. Några år senare var Chicago centrum för järnvägsnätet i USA.

I oktober 1871 brann så gott som hela Chicagos träbebyggelse ner, en stor katastrof med över 300 döda och en tredjedel - 17 450 byggnader - förstördes. Det är inte riktigt klart hur elden började men man talar allmänt om att Mrs Catherine O'Learys ko sparkade till en fotogenlampa i stallet som fattade eld. Men då elden stillnat efter 27 timmar stod stallet kvar som en av de få byggnader som klarat sig undan eldsvådan.

Chicago blev den stora samlingspunkten för svenska invandrare. De flesta nyanlända hamnade till sist i Chicago där de stannade kortare eller längre tid. Många reste vidare västerut, medan andra slog sig ner i stan för gott. Efter hand bildades en stor svenskkoloni med en egen stadsdel, Swede Town. En bit in på 1900-talet bodde över 60 000 svenskfödda invandrare i Chicago och räknar man med deras barn så fanns det över 150 000 svenskättlingar i stan. Chicago var en tid t o m Sveriges tredje stad, större än Malmö. Dagens svenskättlingar finns i Andersonville längs Clark Street norr om Foster Street. Här finns också Swedish American Museum Center, SAMAC, och flera svenska mataffärer och restauranger.